Fakta om läsning och läskunnighet

Läsning kan ses som en nyckel till att förstå världen och oss själva. Den ger oss tillgång till andras tankar, erfarenheter och perspektiv. Genom texter kan vi resa i tiden, ta del av olika människors känslor, upplevelser och livsöden och samtidigt utveckla vår egen bild av världen, vår empati, kreativitet och problemlösningsförmåga. Genom läsning lär vi oss nytt och läsning av framför allt skönlitteratur har visat sig kunna verka stressreducerande.

 

Läskunnighet handlar om mer än att kunna läsa, det handlar om att förstå. Traditionellt har man definierat läskunnighet som förmågan att läsa och tolka traditionella, skrivna texter. Idag ser man att det finns flera olika former av läskunnighet, som alla är viktiga för att kunna tolka olika budskap i omvärlden. Exempelvis pratas om bildläskunnighet, medieläskunnighet och kritisk läskunnighet. Alla olika former av läskunnighet, tillsammans med den traditionella läsförmågan av den skrivna texten, omfattas av begreppet multilitteracitet. I Nationella läskunnighetsstrategin 2030 likställs multilitteracitet med begreppet läskunnighet och definieras som förmåga att läsa, förstå och tolka samt skriva och producera mångsidiga texter i olika miljöer med olika redskap.

I internationella jämförelser gällande läskunnighet är Finland fortfarande ett av de länder som presterar förhållandevis bra, men under 2000-talet har man nationellt noterat att läskunnighetsnivån har sjunkit. En undersökning där man kan se denna trend är PISA-undersökningen som görs ungefär vart fjärde år med alla niondeklassare. I undersökningen mäts läskunnighet med tanke på vardagliga färdigheter. Resultaten visar att läskunnigheten bland 15-åringar i Finland har försvagats.  Mellan åren 2018 och 2022 noteras att andelen med svag läskunnighet har ökat med cirka sju procentenheter (från 14 % till 21 %). 

 

I slutet av år 2021 publicerade Utbildningsstyrelsen i Finland den Nationella läskunnighetsstrategin 2030. I strategin lyfts mål och förslag på åtgärder på lokal, regional och nationell nivå för att stärka läskunnigheten. Flera kommuner i landet utvecklar nu sina egna, kommunala läskunnighetsstrategier. Den Nationella läskunnighetsstrategins vision är att Finland ska vara världens mest multilatterata land 2030 och missionen är En läsande livsstil som grund för jämlikhet, bildning och välfärd.

Läskunnighet är grunden för inlärning. Inom utbildning har läs- och skrivförmågan av skriven text en central roll, varför utveckling av dessa förmågor är av stor vikt i skolan. Parallellt kan vi se alltmera multimodalt material både i undervisningen och samhället samt ett större behov av kritisk läskunnighet, varför undervisning i att läsa och tolka dylika texter samt att kunna skriva och producera olika sorters texter med olika redskap även är viktigt.

 

Vad beträffar skolgång och inlärning inverkar läskunnigheten även på möjligheter gällande framtida val av utbildning. Alla utbildningar förutsätter en viss nivå av läskunnighet, men exempelvis gymnasieutbildning och universitetsstudier ställer ytterligare krav på läskunnigheten. Likaså förutsätter även nästan alla yrken idag en viss nivå av läskunnighet.

 

Läskunnigheten inverkar inte enbart på studier och arbete, den är även en del av vår vardag.  Under en vanlig dag är läskunnigheten närvarande exempelvis när man läser dagstidningen, tittar på nyheter och läser undertexter, läser och besvarar e-post, läser och förstår myndighetspost (t.ex. från Skattebyrån), läser textmeddelanden, läser inlägg på sociala medier, fyller i olika blanketter, läser och tolkar meddelanden från hälso- och sjukvården, gör beställningar på nätet, skapar ansökningar (t.ex. arbetsansökan), skriver under avtal (t.ex. arbetsavtal, bankavtal, försäkringar...), läser menyer på restauranger, läser skyltar i affärer o.s.v. I arbetsvardagen syns läskunnigheten bland annat när man läser och skapar olika dokument, deltar i fortbildning, skriver en rapport, skapar/läser offerter eller när man kommer överens om ett arbete som ska utföras.

 

Läskunnighet kan också ha betydelse för ett aktivt medborgarskap – att kunna ta del av aktuell information, påverka i frågor som rör en själv och exempelvis rösta i val. Det är en fråga om demokrati.  

2019 bedömdes att ca 14 % av finländarna skulle ha nytta av lättläst språk (orsaker kan vara exempelvis lässvårigheter eller minnessjukdomar). Lättläst material produceras idag i allt högre grad och en hel del finns tillgängligt på internet, men också vid bokhandlar och biblioteken. Tillgången till ljudmaterial har likaså ökat och med intyg kan man även få tillgång till tillgänglighetsbiblioteket Celias utbud.

 

Läskunnigheten utvecklas genom hela livet eftersom olika former av läskunnighet används i olika hög grad i olika åldrar och livsskeden. Att aktivt läsa och tolka olika sorters texter och material är betydelsefullt för att upprätthålla och utveckla sin egen läskunnighet.

Vill du läsa mera om läsning och läskunnighet? På sidorna nedan finns aktuell info om temat:

10 fakta om läsning 2024: https://lukukeskus.fi/sv/10-fakta-om-lasning-2024/

10 fakta om läsning på lätt svenska: https://lukukeskus.fi/sv/tio-fakta-om-lasning-pa-latt-svenska/

5 fakta om barns och ungas läsning 2025: https://lukukeskus.fi/sv/5-fakta-om-barns-och-ungas-lasning-2025/

10 fakta om läsning i världen 2022: https://lukukeskus.fi/sv/10-fakta-om-lasning-i-varlden/

Nationella läskunnighetsstrategin 2030 https://www.oph.fi/sv/statistik-och-publikationer/publikationer/nationella-laskunnighetsstrategin-2030

Hiltunen, Ahonen, Hienonen m.fl. PISA 2022 Ensituloksia. Opetus – ja kulttuuriministeriö 2023.