Kyrkskvären

En park där det finns ett trägolv med ett träkors och ett lågt staket.

Den lilla parken väster om prästgården kallas numera Kyrkskvären. Här byggde Malaxborna 1602 på eget bevåg sin första kyrka. Och när bygget var klart anhöll man om en kaplan. De var ute i rättan tid, hertig Karl (senare kung Karl IX) hade redan inlett delningen av stora kyrksocknar för att folket skulle ha en reell möjlighet att iaktta kyrkplikten. Ytter- och Övermalax, Väster- och Östersolf samt Vargö (Bergö) blev eget pastorat, Malax socken, år 1607.

Kyrkbygget 1602 var ett hastverk och redan 1659 renoverades och förstorades kyrkan. På 1960-talet gjordes utgrävningar i Kyrkskvären och man fann rester av den andra kyrkan. I ett besiktningsbevis från 1806 får vi måtten: 43 alnar 6 tum lång (ca 26 m), 16 alnar 12 tum bred (ca 10 m), höjden på väggarna 7 alnar 12 tum (ca 4,5 m). Taket med sin dosering är 19 alnar högt och täckt med spån. I västra ändan finns en läktare. I Kyrkskvären finns grunden för den andra kyrkan utmärkt och ett kors och altarskrank utmärker altarets plats. (kan kompletteras med historiska händelser)

Kyrkskvären var också begravningsplats. I ett syneprotokoll från 1804 uppmanas gravhusägare renovera sina förfallna gravhus. Begravningsplatsen användes fram till 1833, då kyrkogården vid nuvarande kyrka invigdes. Numera finns endast en gravsten kvar, Benjamin Sinius (1765 – 1823) som kom till Malax som hjälppräst 1801 och var kyrkoherde 1809 – 1823.


Källor: Klockars Johannes, Boken om Malax. Kompletterad av Klockars Anders. Ab Frams tryckeri, Vasa 1961. Smeds Helmer, Malaxbygden. Ernst Ingelius Boktryckeri, Helsingfors 1935. Malax socken – Malax församling, Diverse protokoll och andra handlingar uppbevarade i arkivet i Petalax och Malax museiförenings arkiv. Sammanställt av Kerstin Hägen. Bild från boken Jungfrudanser och snickarglädje.

Senast uppdaterad: 09.01.2024 11:07