Prästgården

Den nuvarande prästgården ligger antagligen inom samma område som den första prästgården i socknen. Prästgården blev byggd under de svåra nödåren på 1860-talet enligt ritningar av Carl Axel Setterberg, som hade ritat det nya Vasa och blev färdigt 1868. Prästgården inrymde också pastorskansliet och församlingens arkiv. Prästgården ligger mellan Malaxvägen och Malax å i korsningen av Malaxvägen och Malax Kyrktået. Prästgården omges av ett parklikt staketomgärdat gårdstun som består av huvudbyggnaden, en gammal uthuslänga och ett nybyggt garage. Prästgården bebos av kyrkoherdefamiljen.

Pastorskansliet flyttade i september 2011 till Kyrkhemmet efter renoveringen och utbyggnaden där. I samband med renoveringen 1970–1980 tog man hänsyn till den gamla byggnadstraditionen och rumsindelningen bevarades i stort sett oförändrad tack vare Krister Korpela, som planerade renoveringen. Då återställde man en del tidigare moderniseringar; mellanväggar byggda av spånskivor revs och nya tapeter valdes för att stil- och tidsmässigt passa in i prästgårdsmiljön. Huvudbyggnaden i tvåvåningar är grundad på bruten sten. Den har stockstomme, gul liggande fasadpanel och brunt plåttak. I gaveltrianglarna är panelen stående. Mot gården finns en hög fronton var under finns en mindre kvist med sadeltak. Fönstren har †-karm i nedre våningen, övre våningens fönster på långsidorna är små, tvårutiga. Fönsterkarmarna och –listerna är vita, med fint snickrade dekoreringar ovanpå. Blindbräden och vattenlisten mellan våningarna är vita och likaså rikt smyckade med snickrade detaljer. Speciella detaljer finns på stuprännorna vilka är handgjorda av lokal plåtslagare, med små gula blommor vilka sägs vara hans signering. Ingången är en vit dubbeldörr med speglar. En ingång till finns i gaveln mot Malaxvägen, ingången till pastorskansliet. Vid ingången har byggts en liten farstukvist. Uthuset ligger längs Malaxvägen. En liknande uthusrad har funnits mittemot men den har rivits. Det kvarstående uthuset med stockstomme i 1,5 våningar är grundat på bruten sten. Fasaden är röd stående ribbpanel, taket plåt. Dörrarna är gula med långa smidda gångjärn. Foder och lister är vitmålade. I prästgårdens parkliknande trädgård växer många gamla ekar, lindar, lönnar, lärkträd och äppelträd.

i

Interiör från Björkas prästgård på 1890-talet. Den 1 maj 1887 tillträdde prosten Frans Viktor Sandelin kyrkoherdeämbetet i Malax. I familjen Sandelin hade fötts 15 barn, så det var en stor familj som flyttade in, många av dem vuxna vid denna tid. Dottern Aina (1875–1958) var en skicklig fotograf och efter henne finns värdefulla bilder från prästgården tagna i slutet av 1800-talet. Här ser vi salen med vackra trasmattor över hela golvet, oljelampor i taket och på borden. Notera brasskärmen framför kakelugnen. Prosten Sandelin avled 1897. – Foto Aina Sandelin. Österbottens museums bildarkiv. Uppgifterna om familjen Sandelin från barnbarnsbarnet Eva Lindholm.

Vy över stenbro och fyra byggnader i svartvitt

Prästgårdsområdet i början av 1900-talet. Vy över stenbron, landbondstugan, som flyttades år 1948 av Edvin Forsberg till Pixne, prostgården, byggd 1868, och bönehuset, byggt 1904. I bönehuset hölls skriftskola, söndagsskola, andakter och juniormöten. Församlingen sålde böne­ huset för bortrivning år 1990. - Okänd fotograf. Malax museiförening; skanning 2008 från Malax museiförenings bild, donerad av Nils Holm 2008. 

En stor tvåvånings träbyggnad i svartvitt. Byggnaden har två ingångar och på båda sidorna av gården finns gårdsbyggnader. På gårdplanenfinns grusgångar och björkar.

Prästgården 1927. Foto I.A.Holmgren. Till höger ses ”landbondstugo”, där arrendatorn med familj bodde. - Malax museiförening; skanning 2007 från museiförenings reprobild från år 1998.

Prastgarden tidningsartikel

Källa: Malax församling, malaxförsamling.fi

Senast uppdaterad: 09.01.2024 11:15